FRÅGOR & SVAR

3. Hur var

valfriheten i början av 1980-talet?

Inom en stor del av de samhällssektorer där svenskarna idag har möjlighet att välja var valfriheten på 1980-talet frånvarande. Det fanns två tv-kanaler och tre radiokanaler som alla var statliga. Televerket hade monopol på telefoni, du kunde inte välja elleverantör och SAS hade ensamrätt på de flesta flygrutter. Inom välfärden kunde de allra flesta välja varken skola, läkare, barn- eller äldreomsorg. Det var någon annan som bestämde, helt enkelt.

4. Hur reagerade människor på

bristen på valfrihet?

Missnöjet med bristen på valfrihet var stor. Runt om Sverige förekom demonstrationer och protester för att människor skulle få mer makt över sina liv. 1985 gav vice statsminister Ingvar Carlsson (S) en stor maktutredning i uppdrag att ”fördjupa kunskaperna om medborgarnas möjligheter att påverka sina levnadsvillkor.” Utredningen konstaterade att ”många som kommer i kontakt med den offentliga sektorn känner tyst vanmakt. Områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ.”

5. Hur har

valfriheten ökat

sedan början av 1980-talet?

För det första har vi långt större frihet att välja sådant som telefoni, tv och radio samt kommunikation och underhållning. Detta beror både på teknisk utveckling och politiska reformer. För det andra har vi större valfrihet när det gäller sådant som el och resor med tåg och flyg. För det tredje har vi fått ökad möjlighet att välja inom delar av välfärden, det vill säga utbildning, hälso- och sjukvård samt barn-, äldre- och annan omsorg. Inom de senare två kategorierna har politiska beslut öppnat upp för den absoluta merparten av ökningen i valfrihet.

6. Vilka effekter fick 1970- och 1980-talens brist på valfrihet på vår levnadsstandard?

I början av 1970-talet var Sverige ett av världens rikaste länder. I samband med att de stora centraliserade systemen byggdes upp och människors valfrihet minskade försämrades dock landets ekonomiska utveckling. År 1995 hade vi förvandlats till ett medelmåttigt europeiskt land när det gäller levnadsstandard. Lönerna stod stilla i 20 år.

Efter den reformvåg som ägde rum i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet fick ekonomin fart igen. Inte bara stoppades Sveriges eftersläpning jämfört med liknande länder, vi har sedan dess också fått kraftigt höjd levnadsstandard. Idag är reallönerna 67 procent högre än 1995.

8. Varför är

företagande, vinst och etableringsfrihet en förutsättning för valfrihet?

För att man ska ha något att välja mellan måste det finnas olika alternativ. För att det ska finnas olika alternativ måste det vara fritt att som företag etablera sig i en bransch. För att många företag ska etablera sig inom en bransch måste det vara möjligt att göra vinst.

Att kunna göra vinst är också viktigt för att företag ska ha en buffert och kunna finnas kvar för konsumenterna även under konjunkturnedgångar.

9. Vilka är hoten mot valfriheten idag?

Valfriheten ifrågasätts på en rad områden, men det är inom välfärden debatten och de politiska aktiviteterna är som intensivast. Olika aktörer som är kritiska mot valfrihet bedriver hård opinionsbildning och det pågår ett antal offentliga utredningar som riskerar att undergräva förutsättningar för företag och därmed valfrihet inom välfärden. Man kan likna det vid en nålstickstaktik.